lördag 12 februari 2011

Hur elever lär

Läser om de olika teorierna nu i skolan som vi som lärare ska dra nytta av när vi undervisar. När man intar en viss syn på kunskap och världen påverkar det själva undervisningen och klassrumssituationen. Man vet sällan i förväg hur teorierna blir i praktiken. Vanligen motiveras det utav ett trängande behov att åtgärda ett problem eller snabb förbättring.

I och med att vi har en skolminister som har ändrat lärarens roll från att ha pedagogik som det viktigaste till att lärarens ämneskunskaper är det viktigaste, medför det konsekvenser för undervisningen. Jag bortser inte från att det är viktigt att lärarna har en bred och djup ämneskunskap men det finns många i samhället som har det. Vad är det då som gör att läraren är den professionella i skolan? Jo, att de är pedagoger!

Eleverna presterar inte så bra som samhället vill. Vi har ett utbildningssystem som vill att eleverna ska generalisera, analysera, syntetistera och utvärdera. Då finns det en kunskapsteori som fokuserar på att eleverna konstruerar sin egen kunskap. Konstruktivismen. (Speciellt inom matten kan man se att detta synsätt råder.) Kunskap konstrueras då inom individen och är då unik.

Här finns ett samband: En kunskapsteori som fokuserar på att konstruera sin egen kunskap och ett utbildningssystem som vill ha en högre nivå på läranderesultat. Utgångspunkten inom konstruktivismen är att alla elever kan och vill lära sig.

Här ser jag ett problem. Konstruktivismen tar inte hänsyn till olika kritiska aspekter. Det finns forskning på att barn till familjer med högre utbildning lyckas bättre i´skolan. Vad händer då med de elever som inte tillhör den kategorin? Det finns också problem med tanken att alla barn har samma förutsättningar, dvs att de kan. med det menar jag att saknar man vissa begrepp och sammanhang slutar vi att lära. (Det är bara till att gå till sig själv.. tänk efter..) Vi lider också brist på motivation. Det händer också oftast att vi har fokus på annat som har hänt i vårt liv. (Tänk efter även här att man inte alltid minns vad man har läst. Ganska jobbigt då, eller hur!)

Eleverna lämnas också i sticket där de får klippa och klistra från nätet eller göra grupparbeten där det mesta görs i sista stund innan inlämning. Läraren blir också utbytbar. Se denna koppling till Jan Björklunds ändring av pedagogikens roll...

Det finns mer kritik att rada upp men dessa är några av dem. Problemen jag radade upp är från teorin som heter kritisk realism. Det är en ontologisk utgångspunkt, dvs hur världen är beskaffad. Konstruktivismen är en epistemologisk utgångspunkt, hur man ser på kunskap.

Om det nu är så att samhället utvecklat behovet av att tillämpa konstruktivismen som teori i klassrummet måste saker och ting ändras. Detta är mitt tyckande. Detta för att jag har en realistisk utgångspunkt. men än en gång.. jag tar inte helt avstånd från konstruktivismen. Självklart finns det bra saker i allt. Jag skulle gärna vilja skriva mer men då hade jag nog tröttat ut er (om jag inte redan gjort det.. :)) fråga gärna om någon är nyfiken.

(källa:Airasian,P 1997, Brante, G 2011) rätt ska vara riktigt..

se den här:

http://www.wimp.com/educationparadigms/



5 kommentarer:

  1. när jag gick min lärarutbildning så hade vi inte en enda genomgång av några teorier. istället körde vi pbl och ämnesdidaktik, jämför jag nu med mina kollegor som läste en massa om styrdokument, en herrans massa böcker om det ena än det andra etc så blev jag bättre rustad för att klara av klassrumsklimat. mina kollegor har faktiskt varit avundsjuk på mig! :) då jag hade så bra lärare på lärarhögskolan är jag en av de få som känner mig riktigt NÖJD med min pedagogik utbildning.

    hur man än vänder och vrider det så tycker jag det viktiga för oss lärare är att man klarar av att både hantera eleverna och hur man lär ut i praktiken.

    som en föreläsare sa till oss, att på en lektion fixar vi lärare ca hundra stycken doktorsavhandlingar i problemlösning/konflikthantering. något väl värt att tänka på, borde höja vår lön tiofalt. minst.

    personligen har jag inte märkt någon skillnad från förra skolministern till denna. bortsett från att det nu äntligen kommer en ny (den nuvarande är under all kritik vad det gäller matematiken) gymnasiereform till hösten och lärarlyftet - det också mycket välkommet!
    får verkligen hoppas att det blir en sån satsning igen, det är många som vill vidareutbilda sig men kommunerna har inte råd att skicka iväg hur många som helst, därför hoppas jag att fler ska få chansen.

    ps. är trött nu när jag skriver detta, så det kan mycket väl ha blivit syftningsfel. men jag kan förklara ev frågetecken.

    SvaraRadera
  2. Men ni måste väl ha läst om Piaget, Vygotski..?

    Tycker också att lönen borde höjas!

    När den förra sattes så var det högern som satt då också. Sen vet jag inte hur det är med samarbetet över blockgränserna. Tror lite att det är så att man kommer overrens.. (tror) Vet inte personligen vad jag tycker om den nya. men jag vet vad jag tycker om retoriken från JB.

    Och ja! Det borde satsas mer på skolan. Rörande överrens om många saker denna gång Linda! :)

    SvaraRadera
  3. jag hoppas inte att det lät som om jag var kritisk mot lärarna. Det är mer samhället i stort som jag är kritisk mot.

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. nopp. inte enda bok lästes. :)
    köpte något mattekompendium skriven av en rutinerad och välansedd ma-lärare, men har knappt läst ett kapitel i dessa. nu tror jag det är mer lämpligt att läsa dessa kompendium när jag har mer kött på benen och kan ta in det på ett annat sätt än när jag var grön.

    vet inte ens vilka dessa människor är som du nämner.
    jag lyckas ändå undervisa bland såväl invandrarklasser, som stökiga SP-klasser som NV/TE-klasser med bra resultat (om man nu får vara lite osvensk och säga så här). :)
    jag tror att det viktiga är att kunna "ta" eleverna, sätta ner foten när det blir för stökigt (de måste ha studiero) och prata med dem under lektionstid, ha en dialog alltså. så här försöker jag jobba och eleverna säger att de gillar att komma till mina lektioner då det är arbetsro under lektionerna.
    jag brukar även tänka att det är min arbetsmiljö klassrummet och det ska vara en dräglig miljö för mig med där. (och eleverna så klart, det är det som jag menar med arbetsro)

    jag har ingen aning om vem som kom överrens om vad, vet bara att det är uruselt i praktiken. tanken var god, men man måste inse att de som väljer praktiska program är inte lika intresserade av de teoretiska ämnena som tex en naturvetare är. naturvetaren ska inte läsa samma mattekurs (MaA), som är i praktiken en repetition av nians matte.

    nu blir det ändringar, om det är blocköverskridande eller inte - det har jag inte en aning om. :), men jag hoppas att det blir ett steg i rätt håll.

    SvaraRadera